|
Janssons frestelse har en självklar plats på det svenska smörgåsbordet såväl till jul som påsk. Kanske är den allra bäst som nattamat med en välkyld pilsner och en kall snaps.
Detta recept har en lägre ugnstemperatur och längre tillagningstid än de flesta andra. Det gör att den blir mer krämig.
Det här behövs till 10
personer på buffé:
15 medelstora potatisar
2 gula lökar
4 dl grädde
1 burk (125 g) ansjovis med spad
3 msk smör
ca 0,5 dl ströbröd
peppar
Gör så här:
Skala och halvera löken skär den i strimlor. Skala potatisen och skär den i tunna stavar.
Obs! Var försiktig med vatten. När potatisarna skalats, och definitivt inte när de skurits i bitar, bör de inte läggas i vatten. Stärkelsen i potatisen behövs för att Jansson ska få rätt konsistens. (Däremot går det givetvis bra att lägga dem i grädden.)
Varva potatis, lök och ansjovis i en smord form. Krydda med lite peppar mellan varven. Börja och avsluta med potatis. Klicka över smöret. Häll på ansjovisspadet och grädden. Avsluta med ströbröd.
Grädda i 150 graders ugnsvärme i ca 1,5 timme. Sätt på grillen de sista minuterna för att ge Jansson fin färg.
Var namnet Janssons frestelse kommer ifrån är lite omtvistat. Enligt vissa källor har rätten tillskrivits operasångaren Per Adolf "Pelle" Janzon, (1844-89). Han gjorde sig känd för att bjuda på en sexa med öl, snaps och ansjovisgratäng (Janssons frestelse). Dock blev rättens namn inte allmänt accepterat förrän 40 år efter Janzons död.
Svenska gastronomiska akademien har i en årsbok förklarat namnet med att en östermalmsfru vid namn Elvira Stigmark på en bjudning lät kokerskan fru Boberg döpa ansjovisgratängen till Janssons frestelse efter en film med samma namn (Janssons frestelse, 1928) där Elviras favoritskådespelare Edvin Adolphson hade huvudrollen. |
